Rispat!

Dom fann henne där i helvetets förgård
Då var hon så skör, så illa däran
Du fann henne där du själv en gång varit
Hon såg du förstod då när ni såg varann
Så hörde hon klockor, dom hördes först då
Det finns klockor som klingar
Först när någon vill förstå
När nån vill begripa nåt obegripbart
På mörkaste botten fann du tydligt och klart


Hon vet alltför väl det ger ingenting
Att kasta en sten hon har nog nu med sitt
För nu har hon hört klockor
Dom hördes dit ner
Till botten där ingen syns eller ser
Så började hon stiga mot ytan och upp
Orden vidare vidare, ljöd för nu skulle hon upp

BitterFittan



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0