Ännu en tröttis dag

Jag hur fan ska man börja nu då?
Somnade kl 7 imorse om inte senare, hade tänkt sova ut lite och ta tag i dagen lugnt, men neeeeeeeej mitt möte i Solna dröjde och dröjde de tog flera timmar och stackars Emma och Bitterfittan fick vänta hur länge som helst.
Jag hade inte ens ätit frukost fatta hur slut i hjärnan jag va efter 2 olika möten.. herregud de är bara för jobbigt att sitta och prata med olika människor hela tiden och massa skit och massa minnen..

Jag är stark jag ångrar inget och jag mår inte dåligt utan de är bara jobbigt att få behöva gå igenom de hela och de kommer att vara en lång resa och en sjukt jobbig process.. men jag får väll ta dagen som den kommer och hoppas på att få ett slut på de hela snart.
Jag är tacksam över att ha ett iskallt hjärta och inte känna något alls, känner inte att jag ångrar jag tror mest att jag hade ångrat att inte göra de här om några år och då skulle de vara jätte jobbigt bara och försent.. tiden går ändå så snabbt så snart är allt över som vanligt.... man tror att de alltid ska vara på ett visst sätt men de går snabbt, och då tänker man shit va skönt att de är över, hur kunde jag må si och så?!

Har varit med om värre innan så de här är inget jämfört med allt annat för nu är jag mer van och har kommit över de värsta..
Jag är så tacksam över alla jag har vid min sida och runt omkring mig, ni vet vilka ni är och jag vet inte hur jag ska tacka er... jag hade inte kunnat orka med dagarna om inte ni fanns.. ni har inte låtit mig känna mig ensam en enda sekund ni har bara funnits och de är så skönt.
Jag älskar verkligen er och ni är min familj, ser inte er som vänner längre. Bara familj!
De viktigaste som finns är familj och vänner inte din pojkvän eller flickvän, kom ihåg de!!!

Imorn har vi planerat att ta minst 2 timmars promenad sen fixa oss inför en mysig middag ute på stan.. vi har gått igenom sjukt mycket dom senaste veckorna och istället för att gå ut har vi bara hängt hemma och de är absolut inte bra nu kör vi på nytt, och på lördag ska vi ha sjukt kul fyfan va jag längtar de va så längesen.. jag kommer jobba så de kommer att bli så stressigt för mig men vad ska man göra..

Livet är för kort!





Tara


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0