Ni förstår inte hur lycklig jag vart idag när det ringde på min mobil å Emma sa att hon å Donna var på Arlanda för att hälsa på mig på jobbet. Taaaack ni förstår inte hur mkt sånt betyder för mig. Tack Emma!!! <3 Men nu börjar ångesten komma smygande. Bläää vill bara gråta är så van att vara med mina vänner, nu känner man sig så ensam :( Mitt ansikte har börjat strejka igen. Fattar inte varför, nu när jag ska vara fin. Förresten faaaan va sur jag vart på en HORpassagerare tidigare idag, mina ögon fylldes med tårar av ilska ville knäcka nacken på honom ryssäckel!!! Mina damer å herrar söutar jobbet om exakt 3 å en halvtimma vill att det ska gå fooort. Orkar inte se horungens ansikte här på morgonen, hatar verkligen honom, riktig mansgriiiis. Han börjar snart, då får jag se hans äckelvita ansikte med ett sååå fuuult falskt smile!! "hej gumman" sug KUK!!!!!!!!!!!!!!! Jah Näää nu ska jag spela lite spel å slita vara såååå negativ. Puss å kram /// BitterFittan